General Rufus von Stålspik är född den 18 december i nådens år 1915 och blir således 97 år i år.
Han framlever nu sitt liv på godset Stålspiksholm som ligger någonstans i mellersta Sverige, den enda kontakt med yttervärlden han har är via sina tjänare och vad de kan förmedla, och naturligtvis internet som han är en stor kännare av.
Generalen ger nuförtiden sällan intervjuer, men jag har efter mycken lock och pock lyckats få honom att gå med på en intervju. Det är märkligt men Generalen verkar ha antagit ett tonfall i sin röst som påminner starkt om en känd monark i 1900 talets början.
Här kommer intervjun med Generalen:
· Har Generalen någonsin ångrat att han gav sig in på den militära banan?
· Ångrat? Nej min gunstig junker tvärt om, det är tack vare mitt yrkesval som jag har hållit mig något så när ung och spänstig genom åren.
· Men det måste väl ändå ha inneburit en hel del uppoffringar att tillbringa sitt liv inom det militära, med tanke på de fältmässiga förhållanden som ibland råder?
· Ja för tusan hakar nog fick jag slita ont som ung rekryt, men när jag senare i karriären blev befordrad och kom upp mig i graderna så blev ju dessa umbäranden inte fullt så tunga.
· Men det är väl skönt att Generalen nu mera har lämnat det militära och kan dra sig tillbaka på sitt gods?
· Vad ända in glödheta… lämnat det militära? Jag har ännu kvar min sabel så nog kan jag gå i batalj vad det anbelangar.
· Ja men Generalen måste väl ändå inse att dagens ”bataljer” inte utkämpas med sabel utan på ett mera sofistikerat och avancerat sätt.
· Det kan för bövelen bli hur avancerat som helst, men kommer den lede fi så ska jag nog visa att en soldat från Svea livgarde inte är att leka med. När den Svenska soldaten drar blankt då drar sig fienden tillbaka.
· Jag ber att få tacka Herr von Stålspik för att han ställde upp på den här intervjun, jag tror nämligen inte att vi kommer så mycket längre idag.
· Va fals? Är det redan slut på intervjun? Ja se journalister…
"Hållit sig ung och spänstig genom åren", själv är jag inne på mitt 99:e år,och Generalen i fråga, kommer långt efter i våra årliga militära fysiska strapatser, en tävling med anor, där tidningsfolk och allt annat löst folk, bör hålla sig borta ifrån. Här är det sabel, svartkrut och ritt som gäller. När Generalskan levde var han lite morskare, även om det innebar vissa risker, detta kan många beväringar vittna om.
SvaraRaderaVid mina slokande knävelborrar vad är det jag ser, en Styckjunkare som kommenterar i denna blogg, va ba?
SvaraRaderaDessutom har han mage att påstå att jag skulle komma långt efter, va fals? Nej det ska min "gunstig junker" ha klart för sig att här finns det mannamod och kraft i arm vad det anbelangar, och nog ska jag ännu kunna ta hand om den lede fi om han dristar sig hitåt. Verkställ!
Jaså han är 99 år...? en aktningsvärd ålder på min ära, själv har jag ju ett par år dit men ser med tillförsikt fram emot min hundraårsdag.
Klart slut från Stålspiksholm.
Jo, jo, han är morsk nu när Generalskan inte längre finns i livet, hon skulle vända sig i sin grav om hon bara visste vad han häver ur sig. Generalskan , förresten, den lilla späda varelsen, var mig mycket kär nämligen, lilla Eulalia, ja, jag kallade henne alltid Malin, och det uppskattade hon, hon tittade ned och en liten rodnad uppstod vid ena näsvingen. Själv kallade hon mig "sin lilla Nubbe", ack ja, ack ja, vilka tider. Så nu vet han det också, få nu inte hjärtåkomma, först skall vi mötas i den årliga bataljen. Slut, kom!
SvaraRaderaMin bäste Styckjunkare Nubb, vad ända in i helskotta är det ni skriver? Det är min själ rena fantasier ni vräker ur er, och falska dessutom. Min hustru är fortfarande i livet och vid full vigör vad det anbelangar. Det borde för bövelen vara straffbart att uttrycka sig på det sätt som Styckjunkarn gör, är han månntro imbecill eller lider han kanske av någon annan åkomma som gör att han kan förolämpa undertecknad?
SvaraRaderaDetta kräver för helskotta en uppgörelse med blanka vapen...
Såja, Generalen, tya sig lite nu, han var ju själv närvarande vid begravningen av lilla Malin, å förlåt, Generalskan menar jag, förståss. Förvisso förekom det en hel del dryckjom under och även efter begravningsritualen, jodå, det var genever av allra bästa sort, även om Generalskan hade föredragit ett litet glas sherry. Kanske har han förträngt hela tillställningen, eller är det de gamla vanliga åkommorna som gör sig påminda?
SvaraRaderaVad sju tusan hakar menar han med "närvarande vid begravningen" det har min själ inte varit någon begravning och det kommer inte att bli någon heller så sant jag är General vid Svea Livgarde.
SvaraRaderaMin gunstig junker "Styckjunkare Nubb" har tydligen fallit offer för ett falskt ryckte som florerar inom regementet, och som jag nu i min egenskap av officersperson försöker kväva i sin linda. Verkställ!