Till Thailand i Januari.

Nu väntar jag på att få åka till Thailand ännu en gång, det är just nu bara 11 dagar kvar men tiden går så sakta...
Det är snart ett år sedan jag var där sist så ni kan ju förstå att jag längtar.
Sist jag var där köpte jag ett armbandsur på en marknad, klockan gick bra i 3 dagar men sen stannade den. Det var ju ingen katastrof för den kostade bara 100 Bath (25 kronor) så jag slängde den i papperskorgen på hotellrummet. Nästa kväll när jag kom till rummet så låg klockan på bordet, städerskan hade nämligen plockat upp den ur papperskorgen.
Jag slängde den ännu en gång och dagen efter var den tillbaka, detta upprepades fyra dagar i rad, då tröttnade jag och slängde ut den genom fönstret. 
På bilden kan man se klockan ligga i all sin ofullbordhet och varken ticka eller tacka.

Rock'N'Roll

Rock'N'Roll är ju en musikstil som jag nästan hela livet har uppskattat. Men jag har förstått att den har sitt ursprung i den blues som några i det tidiga 1900 talet framförde.

I den här låten med Blind Lemon Jefferson kan man höra att det finns rockmusik i hans blues, även om det inte framgår tydligt.

Clarence Lemon Jefferson, mer känd som Blind Lemon Jefferson, född eventuellt 1893 i Coutchman, Texas, död 19 december 1929 i Chicago, Illinois, var en amerikansk bluesmusiker (gitarrist och sångare). Han blev blind i unga år, mest troligt redan från födseln. Enligt vissa källor skall han inte ha varit helt blind.

Hos en annan av de gamla bluessångarna framkommer rockmusiken mera tydligt. Jag avser då den ganska kända Leadbelly som var en gitarrist och sångare i 1900 talets ungdom.

Huddie William Ledbetter, mer känd som Lead Belly eller Leadbelly, född 20 januari 1888 i Mooringsport i Louisiana, död 6 december 1949 i New York i New York, var en amerikansk folk- och bluesmusiker, känd för sin klara kraftfulla sång, sin virtuositet på 12-strängad gitarr och de många amerikanska blues- och folksånger som han introducerade.

Källa: www.youtube.com och www.wikipedia.org


38 dagar kvar till Thailand

Thailand i Januari

Jo det blir en resa till Thailand i januari nästa år, "man ska boka tidigt för då får man bättre pris" är det många som säger. 
Jag bokade i början på Augusti men om det blev ett lägre pris är jag tveksam till, i så fall är det marginellt (plus minus 4-500:-) 

Jag flyger nästan alltid direktflyg (Thai airways) för jag avskyr att sitta och vänta på någon flygplats i 
Långtbortistan i flera timmar.

Januari är en bra månad att åka på, då är det kallt i Sverige och lagom varmt i Thailand (25-30 grader) nackdelen är att det råder högsäsong då och hotellrummen kan vara något dyrare. Men jag hittade ett guesthouse för 260:- natten, överkomligt tycker jag.

Som vanligt ska jag bo i Jomtien Beach som ligger strax söder om Pattaya, men det blir nog även en tur till Bangkok som ligger 13-14 mil bort.

Jomtien Beach

Pattaya

Bangkok

Uppriktighet

När man skriver i en blogg hur uppriktig ska man då vara? Ska jag skriva om allt som händer i mitt liv, kanske jag även ska berätta om hemligheter som jag har?
Nej jag gör det inte, jag skriver bara om sånt som jag tror kan intressera läsarna, och mina största hemligheter behåller jag väl inkapslade i mitt huvud.

Här kommer lite fakta: (ingen hemlighet) jag är 63 år men redan deltidspensionär, det innebär att jag får pension men jobbar 60% på mitt gamla jobb. Jag jobbar 3 dar i veckan, tisdag till torsdag och är ledig fredag till måndag. I början kändes det lite konstigt men nu börjar jag bli van, jag började med detta i januari 2016.

Summa: Jag tjänar mera nu än jag gjorde när jag jobbade heltid, det innebär att jag kan spara en del slantar till "ålderdomen" ;-)

Jag kommer förmodligen att åka en sväng till Thailand i Januari 2017 och hälsa på några personer jag känner, det finns även en liten kvinna som ser fram emot att jag och min plånbok kommer på besök. ;-)

I skogen

Igår var jag ute i skogen och småtittade lite, vid en skogsväg böjde jag mig ner och plockade några smultron. Då fick jag plötsligt se en liten hare som satt och tryckte bara 30 cm. från själva bären.
-Hare vatt nåt? frågade jag.
Han svarade med att dra iväg som en avlöning.

 Han satt helt stilla, men när jag försökte ta i honom (tror det var en han) så sprang han iväg.

Här "pilar" han iväg längst vägen neråt.

Ja just ja Thailand... vad ska jag nu skriva om det... ja för någonting bör jag väl skriva med tanke på bloggens namn.

Kulturen i Thailand är mycket olik den Svenska och Europeiska kulturen, man har en mycket större respekt för auktoriteter där än i Europa. 

I Thailand ifrågasätter man aldrig det som en kung, militär eller polis säger eller bestämmer, medan man här hela tiden protesterar mot regeringars beslut.
Det är lätt att få vänner i Thailand, men tyvärr är det vänner som inte bara vill ha vänskap, de vill ha pengar också, det som betyder mest för en person i Thailand är pengar.

SISTA

Sista ölen är urdrucken, sista vinskvätten är tömd och sista snapsen har försvunnit ner genom strupen.

Vad kan jag mera begära av denna kväll eller natt? 
Full och go? Ja lite beskänkt kanske, men bara en smula, jag kan ännu sköta tangentbordets a-ö knappar.

Klockan är: 00000 intet mera finns att tillägga tror jag. 

Jo kanske en sak till, det här med bloggandet hur lustigt är det egentligen? Ska jag verkligen fortsätta med detta nu när Facebook och Twitter finns?

Kommer bloggens betydelse snart att försvinna inom en snar framtid? Vad tror ni som läser detta, är fenomenet "blogg" något som bör läggas till historien.

Kanske vi i framtiden får läsa följande: Blogg var något man höll på med i seklets barndom. 

Thailandstankar heter ju bloggen, och jag kan meddela att jag planerar en resa dit i januari nästa år.

Jag kommer förmodligen att köpa en flygbiljett i september eller oktober. Det blir nog inte Pattaya utan Bangkok med omnejd nästa gång.

Ljusare tider

Jag General Rufus von Stålspik ser den nya tiden an med tillförsikt vad det anbelangar, många pläga nu för tiden ondgöra sig över nymodigheter i världsordningen men icke jag.

När det gäller politik så har jag självfallet min bestämda åsikt, men den vill jag icke avslöja inför öppen ridå om uttrycket tillåts, för det skulle ju få oanade konsekvenser för en person i min ställning för tusan.

Jag försöker att se framåt och vara innovativ, men det är inte min själ så lätt alla gånger när nymodigheterna knackar på dörren, men på nåt sätt försöker jag ändå att se det positiva i moderna uppfinningar.

Min kära hustru Agata är för bövelen mera fientligt lagd när det gäller "dataålderns" nyheter. Hennes enda kommentar till nya uppfinningar är: Vad är det här för strunt?   

Ja ja vem kan förstå en kvinnas nycker, inte jag i alla fall (men jag skulle gärna vilja)

Klart slut från General von Stålspik på Stålspiksholm.

Utgå!

"Amerikanska bilar 1950-1960"

 Nash Ambassador 1955

Nash Motor Co var en amerikansk biltillverkare som byggde bilar i Kenosha, Wisconsin mellan 1917 och 1957.

1954 blev företaget en del av American Motors Corporation genom en fusion med Hudson.

Motorcykel mot bil.

Jag bytte bort min Yamaha XV 535 mot en bil för två veckor sedan.
Varför? Jo för jag tror inte motorcyklar är riktigt min grej om jag ska vara ärlig, jo visst är det kul att ta en sväng då och då, men motorcyklar är inget som verkligen lockar mig.
Det är inte lätt att hitta en bilfirma som vill byta in en motorcykel, men efter lite letande så hittade jag en firma som var villig att gå med på ett byte, men några tusenlappar ville dom ha "emellan" 
Här kommer bilder på först min mc och sen på den "nya" bilen.

Det är en Audi A6 från 1996 med automatlåda. Inte i skick som ny men ändå väl bibehållen för att vara 20 år gammal, och allt verkar funka som det ska. (hittills)

Jag var till Thailand en sväng i januari på 2 veckor, åkte den 4/1 och kom hem den 19/1 det hände väl inget speciellt på den resan. Jag träffade några personer som jag känner sen gammalt, jag låg i vattnet (31 grader) en stund nästan varje dag och sen stranden. Det blev även lite "barhäng" kan jag erkänna.

Här kommer några bilder från min senaste sejour i Thailand.

Några sköna damer träffade jag också.

Va?

Nu är jag här och skriver lite på bloggen igen, det går långt emellan gångerna det ska jag villigt erkänna. 
Facebook tar ju sin tid, även om jag hela tiden har bloggen i tankarna så vet jag inte alltid vad jag ska skriva om.

Rufus von Stålspik, Amerikanska bilar, Västerns värstingar och alla möjliga idéer har jag hittat på genom åren på bloggen. Vad nästa "påhitt" blir vet jag inte just nu.

Thailandstankar heter bloggen och då kan man ju tro att den bara ska handla om Thailand, men ni kära bloggläsare har ju märkt att det handlar om många saker och tankar.

Tack kära "bloggsurfare" för att ni fortfarande läser mina "tokerier"  


English anyone? Please ask in the comment field.

"Amerikanska bilar 1950-1960"

BUICK

Roadmaster 1958

Buick Roadmaster var en bilmodell som tillverkades av Buick åren 1936-1958 och 1991-1996. Roadmaster hade det prestigefyllda uppdraget att vara pace car vid motortävlingen Indianapolis 500 1939.